julklappslista

av

11.12 – Lugna puckar

Jag är klar med julkort och julklappar, har skottat snö i vanlig ordning och skäms. Mia är uttråkad.

Klar med julkort och -klappar
Igår skrev jag julkorten som ska skickas med snigelposten. Flera av julkorten visade sig vara färdig­frankerade med 1 kl frimärke så dom behöver jag ju inte posta riktigt än kanske.

Idag har jag designat dom digitala julkorten – ett för kunderna och ett privat. Där gick ett par timmar i ett huj. Så mycket konstnär är jag också att jag aldrig är riktigt nöjd med mina alster.

Julklappslistan är också komplett och alla julklappar som ska slås in ligger samlade i en liten hög. Det känns skönt, då slipper jag fundera mer på dom.

Snöskottning
Mina bästa kompisar just nu – bortsett från Mia förstås – är snösläden och piassavakvasten. Igår klarade jag mig lindrigt, men idag var det dags igen. Fast det hade jag inte mycket för, snön har vräkt ner hela eftermiddagen så av min skottnings syns inget längre. Det blir nya tag i morgon.

Killen från DPD ringde och undrade hur vägen såg ut innan han kom med leverans idag. Då hade det ännu inte snöat så länge så jag svarade att den var helt OK. Jag vet inte om han delade min upp­fatt­ning, men han tog sig i alla fall både upp och ner för backarna.

Skamligt
Idag upp­täck­te  jag till min bestörtning att jag (och Kesko) stöder Israel! Om jag hade läst lite nog­grannare på förpackningen hade jag aldrig köpt israelisk paprika.

Kan dom inte leva i fred med sina grannar vill jag inte stötta dom. Men det är så dags nu när jag har ätit upp hälften. 😦

Uttråkad kisse
Mia tycker tillvaron är urtråkig. Ute vill hon inte vara och inne finns det inget intressant att göra. I brist på annat petade hon ur en eukalyptuspastill från skålen jag har på köksbordet och roade sig med en stund igår kväll.

Idag har hon bokstavligen klättrat längs väggarna. Upp på skrivaren, vidare över till bokhyllan, ner på skrivbordet, upp på kylskåpet och in i överskåpet efter väntan på att jag skulle öppna dörren. Där låg hon kvar en stund, men sen hoppade hon ner och ville upp i skåpet ovanför skafferiet i stället, men ändrade sig och gick och la sig i sängen. Stackars kisse, jag förstår att det måste vara tråkigt när det inte är jaktväder.

av

11.12 – Hård- och lättsmält

Jag har höjt katastrofberedskapen, blivit bjuden på ostkaka, reviderat julklappslistan och hittat ett gammalt diplom.

Höjd katastrofberedskap
Förmiddagen gick åt till datorunderhåll. Dels OS-uppdateringar och programinstallationer, men framför allt har jag höjt kata­strof­be­red­ska­pen. Nu har jag både livrem och hängslen.

Förutom att skapa systemreparationsskiva också till Zenbooken har jag kopierat dom viktigaste data­filerna till DVD som tillägg till säkerhetskopiorna hos Carbonite och Dropbox. Då borde jag ha en fil­upp­sättning nästan oavsett vad som händer… Fast en katastrof kan man aldrig vara beredd på, då är det ingen katastrof påstås det. Återstår att se.

Jag testade också ett gratisprogram från CDn som följde med senaste PC för Alla, Macrium Reflect. Disk­speg­lings­funk­tio­nen ska vara den samma som i Norton Ghost, men det återstår också att se. Jag är alltid skeptisk när det gäller program som är gratis.

Ostkaka
Att middagsgästerna har med sig maten är jag ju ganska bortskämd med vid det här laget. Det har nu utsträckts till att gälla också kaffebröd. Snart behöver jag bara stå för husrum, besökarna har med sig egna drycker och eget porslin. 😉

Det var förstås Grisen/Tvillingen som inte (heller) klarar av att hälsa på tomhänt. Jag ringde henne efter lunch och föreslog ett besök men nämnde absolut inget om att jag hade behov av tilltugg till teet, respektive kaffet. Å andra sidan kan den medhavda ostkakan bero på att hon har tröttnat på mina sockerfria skorpor? Hur som helst satt det fint med ostkakan, jättegod var den! Tack igen!

Reviderad julklappslista
Varje år lider jag av idétorka när det gäller julklappar, men lyckas ändå komma på nåt, oftast prak­tiska och ganska tråkiga prylar. När jag är klar med inköpen strömmar idéerna plötsligt till, vilket medför att jag blir tvungen att stryka och lägga till hejvilt i julklappslistan.

Vid det här laget har jag redan ändrat ett halvdussin gånger och antar det hinner bli ett par ändringar till innan deadline. Suck. Enda trösten är att revideringarna oftast innebär en förbättring åt nåt håll.

Diplom
På våren år 2000 avslutades projektet Gränslös Utbildning som jag och mina kolleger hade jobbat med under tre år. Våra projektanställningar övergick i tillsvidareanställning, men vi firade förstås det lyckade projektavslutet.

En av våra GU-deltagare blev mer eller mindre ”hustomte” hos oss. En intelligent, kreativ och grafiskt begåvad ung man som tog på sig att skriva diplom till alla som jobbat i projektet. Jag lät rama in det tokroliga diplomet och hittade tavlan härom dagen.

Första gången jag läste texten tokflabbade jag och den får mig fortfarande att le brett efter alla dessa år. Klicka på bilden om du vill se den i läsbar storlek. (Mitt namn är ersatt med signaturen för att bibehålla en viss anonymitet.)