För nån dag sen hade jag fått nog av dammtussar, spindelnät och skräp. Dammsugaren åkte fram. Men kan ni tänka er, det var så länge sen sist så jag hade glömt hur slangen skulle låsas!

Av bilden anar man längst upp till höger den sinnrika mekanismen för att hålla slangen på plats. Hur jag än vände delen som skulle passas in blev det fel. Till slut fick jag till det. Mer av tur än skicklighet.

Däremot misslyckades jag med att minska längden på slangen. Metallröret som ska skjutas in gick inte att rubba. Möjligen har jag blivit så muskelfattig att krafterna inte räckte till.

Trots motgångarna blev det städat till slut. 🙂

Den ofrivilliga städningen kom sig av att datorfläkten helt oväntat gick upp i maxvarv, datorn blev ”seg” och betedde sig inte som den brukar. När jag kollade CPU-tem­pe­raturen stod den på 81°!! Normalt ska den ligga på 60° (jag har fyra processorer).

Jag misstänkte genast att värmealstringen kom sig av dammansamling i chassit. Så det blev en rejäl omgång med dammsugaren. Dock bara från utsidan, att försöka komma åt inkråmet var inget jag ville ge mig på.

Tryckluft var ett alternativ, men Husse avrådde mig. Det var nog klokt, troligen hade jag bara packat ihop dammet eftersom jag inte hade tagit av locket till chassit.

Som avslutning körde jag mitt ”städprogram” (Fortect). Tydligen hade VSS-tjänsten (Volume Shadow Copy Service) hakat upp sig, men det fixade ”hjälpredan”.

Efter det fungerade allt som vanligt och temperaturen hade gått ner till 60°. Ibland är själv bästa dräng. 😊