I slänten vid Uddens stora backe växer ett slags buskar som jag inte vet namnet på, men högst troligen är det Måbär (Ribes alpinum). Just nu har dom röda bär, som tydligen är ätliga men med fadd smak enligt dom som vet.

I en annan slänt hittade jag mogna lingon. Utmärkta att äta rårörda tycker jag, hellre än sylt eller saft. Plockar dom gör jag däremot inte, det avskyr tyvärr min rygg.

Tranbären torde också vara mogna, men såna plockar jag inte heller.

Så småningom är det dags för rönnbär. Dom överlåter jag till fåglarna, även om jag godkänner rönn­bärs­gelé. Jag råkar också ha ett recept på rönn­bärs­snaps, men har aldrig prövat.

I våra trakter är hjortron inte så vanliga, men såna plockade jag gärna under tiden i Jämtland. Min före detta svärmor bjöd ofta på glass med varm hjortronsylt. Inte så dumt.

På restaurangerna i Östersund kunde man hitta friterad camembert med varm hjortronsylt på dessert­menyn. Mumsigt tyckte jag. Hjortronlikör är heller inte så illa.

Tydligen går det bra att fritera i en airfryer, så det är fullt möjligt att återuppleva den mumsiga desserten. Hjortronsylt finns ju på burk. Men än så länge har jag inte prövat.

Här är ett alternativ som verkar genomförbart. 🙂

Men sen jag flyttade hem (2007) har jag inte ätit hjortron i någon form. Jag saknar dom för all del inte heller. Så förtjust är jag inte så jag köper djupfrysta eller sylt.