I eftermiddags stängdes Mia in i buren för avfärd till veterinären. Dels skulle hon ha sina vacci­na­tioner (kattpest och ‑snuva), dels ville jag att veterinären skulle kolla hennes böld mellan frambenen.

Av vätskeprovet framgick att bölden innehåller fett, så den är helt ofarlig. Då behöver jag inte bekymra mig för den i fortsättningen. 😊

Jag nämnde också hennes öron som har irriterat/kliat ett tag. Orsaken är en bakteriell infektion konstaterade veterinären efter att ha kollat i mikroskopet.

Vi fick därför örondroppar med oss hem. Två gånger om dagen ska hon ha dom i 7-10 dagar. Hoppas dom hjälper, annars måste vi ta ny kontakt med veterinären.

Att sticka ner pipen i örat och klämma ut dom kalla dropparna är ju inte populärt. Första försöket lyckades inte värst bra, men jag blir förhoppningsvis skickligare.

När jag ändå var där passade jag på att fråga om värkmedicinen som hon får för värk i leder och tänder. Sen tidigare vet jag att Metacam inte ska ges längre tid än en vecka, eftersom det är ansträngande för lever och njurar så jag ville kolla om det var OK att ge henne sporadiskt. Det gick bra sa veterinären.

”Hon är i gott skick” tyckte veterinären i övrigt. Att ha gått ner i vikt från åtta(!) till knappa fem kilo gör sitt till. Med tanke på att hon är 15 år gammal får vi vara glada över att hon inte har ändå värre krämpor. ❤