Det har varit dags för årskontroll. Förra tisdagen hade jag tid i Salo hos en ”bröstpressare”, dvs tortyr­red­skapet som används för mammografi. Lyckligtvis är smärtan kortvarig.

Efter mammografin togs jag om hand av en radiolog (f ö samma som hittade dom senaste svulsterna). Han kompletterade med en ultraljudsundersökning som också omfattade lymfkörtlarna.

”Inga förändringar, allt ser bra ut”, konstaterade han. Skönt att höra. 😊 Efter dagens blodprov blir det kontroll på cancerkliniken i början på februari.

Så här års är det bokslutstider … I går granskades hembygdsföreningens bokslut. När jag äntligen – tack vare Husse – kom på vad jag missat, stämde balansräkningen äntligen, så verksamhetsgranskaren var nöjd.

På kommande årsmöte fattas beslut om föreningens upplösning. Nya ledamöter finns inte att uppbringa. Tyvärr ett ganska vanligt fenomen i föreningsvärlden.

Efter åtta år som ordförande anser jag att jag inte har nåt att tillföra längre. En välmående förening behöver nytt blod helst vart femte år, sen börjar engagemang och idéer tryta.

Med tanke på min allt mer sjunkande aktivitetsnivå räcker det gott med befintliga uppdrag i väglaget. Undrar om det är åldern som medverkar till passiviteten? 😉

I lördags hade vi Skrivlördag i vanlig ordning. Den hålls var sjätte vecka i Kojan, vårt lokala antikvariat.

Gruppen var ovanligt liten den här gången. Bara fyra deltagare, men som alltid hade vi det gemytligt medan vi verkställde skrivövningar och diskuterade litteratur.

Den här gången hade jag inte gjort ”hemläxan” på temat en början eller ett slut (fick inte gälla års­skiftet), men det gjorde inget sa vår coach bara jag närvarade.

I morgon ska herr och fru grannen äntligen få det utlovade ”julkaffet”. Eftersom Husse insjuknade när det var aktuellt blev det skjutet på framtiden. Fast nu får dom inga jultårtor. 😀