När jag drog upp rullgardinen var Udden helvit och snön vräkte ner. Jag som behövde åka till apoteket för att hämta medicin till Husse.

Jag slängde i mig frukosten och klädde på mig. Apoteket stänger kl 14 på lördagar, så om jag skulle ha en chans att ta mig fram på byvägen behövde jag ge mig i väg omgående.

Efter att ha sett tjockleken på snötäcket blev jag orolig. Mitt senaste äventyr i snöföre finns i färskt minne.

Då jag stod ute på trappan ringde Husse. Läkaren hade ändrat sig och flyttat fram ut­skriv­ningen till i morgon i stället. Det påverkade inte mitt ärende, söndagar har vårt apotek stängt.

Jag frågade Husse om jag kunde låna hans bil. Den är fyrhjulsdriven, större och tyngre. Det fick jag ja på, så jag borstade av snötäcket och startade.

Men det var trögt att backa ut från parkeringsplatsen eller så hade jag för lite gas. Jag kände att bakhjulen började slira. Efter att ha kört fram en bit och gjort ett nytt försök gick det vägen.

Jag var inte den första som hade åkt på byvägen så jag höll mig till befintliga spår och höll ett stadigt tag om ratten. På stora vägen var framkomligheten helt OK.

Redan när jag lämnade apoteket hade det nästan slutat snöa och upphört helt när jag kom tillbaka till Udden. Enligt gårdagens väderprognos ska det regna i eftermiddag. Fast nu har dom tydligen ändrat sig, regnar gör det först i morgon.

Av allt att döma har jag blivit fegare med åren. Det här väglaget hade inte bekommit mig för några år sen. Å andra sidan var jag välbekant med min dåvarande bil.

Jag tror att bärgningsbehovet för ett tag sen har gjort mig harig. Men förr eller senare måste jag ju köra min bil också i snöföre.

Nu slog klockan två och apoteket stänger, men det gör inget. Mitt ärende är uträttat utan incidenter. 😊