av

Ur bildarkivet


I bildarkivet från april 2014 hittade jag den här bilden. Den väcker flera frågor … Varför har jag fått för mig att fotografera min hand? Vad var tanken med bilden? Hade jag nyss klippt naglarna och ville ha ett minne för livet eller vad?

Det är fritt fram att lämna förslag på anledningen! 😊

3 tankar om “Ur bildarkivet”

  1. Jag tittar otroligt ofta medvetet på mina händer som jag likaså tittade på mormor och mammas till sluter. Syntes så väl var arvet kom från. Nu skrynkliga, fläckar, svullen tumbas och skrynkliga utan bad. Vackra händer som har älskat min man, mina barn och barnbarn. Som har lagat så mycket kläder, god mat, bakat genom åren och stickar mängder även sytt kläder. Jag minns så mycket i mina händer, strävhet i en orakad kind, svala skorviga gråstenen, kylan vintertid i metall, tyger, mjuka barns kroppar och tusen minnen jag för alltid bär med mig. Är du som mig tänker även du lite som mig och kanske ville föreviga en förändring, åldertecken? Ja vem vet. Stor Kram 🙏🏻

    Gillad av 3 personer

  2. Vid sommarspelet vi gjorde förra sommaren användes ett litet resonerande hos en av skådisarna. En gammal kvinna i ett liten s.k. fattigstuga vaknar på natten och erinrar sig vad hon upplevt under dagen. Hon hade fått möta en av dåtidens kvinnosakskvinnor och fått höra om tidernas förändringar ute i samhället, så hhon höll upp sina båda händer i luften och pratade med dem.
    – Ja, tänk vad ni fått arbeta, era stackare. Och du din arme krake har väl fått arbeta mest förstår jag (viftar med den högra). Och du (viftar med den vänstra) har väl mest bara hållit i.
    Men duktiga har ni varit, så det så.
    Och så pussade hon på sina händer, tackade dem och kröp ner i bädden igen.
    🙂

    Gillad av 2 personer

Kommentarer är stängda.