Igår blev jag mätt på skattebetalarnas bekostnad, idag på en pensionärs. Mia har slitit på gångjärnen.

Lärarträff
Igår kväll var lärarkåren hos Kimitoöns Vuxeninstitut inbjuden till Villa Felix och en matbit som inledning på höst­terminen. Precis som i fjol, irrade jag bort mig och kom för sent.

För att säkert hitta rätt, tog jag hjälp av Google Maps innan jag åkte. Det borde jag aldrig ha gjort… Jag fick visserligen reda på kortaste vägen, men absolut inte den enklaste.

Halvvägs till Sirnäs var jag tvungen att ringa vår värd och fråga hur jag skulle åka. När hon förklarade vägen kände jag mig stendum. Om jag hade fortsatt rakt fram i stället för att svänga höger enligt färdbeskrivningen, hade jag sett Villa Felix-skylten. Suck.

Min försenade ankomst gjorde lyckligtvis inget, för köket var inte klara med maten. Jag hade till och med tid att gå runt och titta i den pietetsfullt renoverade fastigheten. Huset är byggt 1910 fick vi senare veta och fungerade som skola fram till 1968, därefter som åldringshem fram till ägarbytet. Väl värd ett besök!

Både laxsoppan och kakbiten till kaffet smakade bra. Det var också trevligt att träffa kollegerna igen, vi ses ju bara vid terminsstart och ‑avslut för det mesta.

Middagsinbjudan
Igår ringde Trollkarlen och ville bjuda på middag idag. Jag tackade förstås ja och infann mig sju minuter före utsatt tid.

Lustigt nog var ”kökspersonalen” försenad den här gången också, men maten var väl värd att vänta på. Faktiskt många strån vassare än gårdagens måltid vill jag påstå. Han är minsann händig i köket också den gode Trollkarlen.

Ut och in
Mia har effektivt sett till att jag inte har blivit sittande framför datorn alltför länge idag. Det har regnat i stort sett hela dan, vilket betyder att gångjärnen har varit i flitig användning.

Minst en gång i halv­timmen har hon bett att få gå ut, bara för att konstatera att vädret är pest och bett att få komma in tillbaka efter en kort stund.

Men det är förstås kärt besvär. 🙂