25.8 – Plus och minus


Igår blev jag sur, gjorde diverse iakttagelser och slog sönder mitt skyddslejon. Idag har jag blivit utsträckt.

Fel
Igår morse klockan nio kom snickaren med den nya skivan till trapptaket. När han hade packat upp den ropade han på mig. ”Det är ju annan färg” sa han då jag kom ut. Jag kunde bara instämma. Formen på ”åsarna” var också mer rundade och materialet hade en annan konsistens. Den här skivan kom av allt att döma från en annan tillverkare. 😦

Efter ett telefonsamtal till försäljningsstället rullade han i hop skivan och tog den med sig. Han skulle samtidigt åka in på försäljningsstället där den förra skivan var köpt och höra av sig angående ny leve­ranstid.

En timme senare ringde han och meddelade att leveranstiden var en vecka och att priset var några tior högre, mest beroende på frakten. Jag suckade tungt och sa att det var OK. I det här läget fanns det ju inte så mycket att välja på. Alltså står stöttan kvar mitt på trappan en vecka till.

Iakttagelser
Efter att snickaren hade åkt var det bara spillkråkan och jag som hördes på Udden. Mia hade gett sig av på sin förmiddagsrunda.

Medan jag hängde tvätt passerade tre tranor som sorgligt nog meddelade att det snart bär av längre söderut. Jag såg att vårtbitaren hade parkerat sig under täckbräderna och att spindlarna som bor bland floxen hade fullt upp med att ta hand som sina byten. Energisk men ljudlös aktivitet.

Olycka
Mitt skyddslejon har gått hädan. Jag klantade jag mig så jag lyckades få hål i huvudet på det när jag skulle komma åt väskan med bykknipor (tvättnypor) som hängde på stolpen till trapptaket.

Jag får förlita mig på mina kinesiska vakthundar i fortsättningen.

Rehabilitering
Idag hade jag bokat tid hos ”kroppsjusteraren”. Vårens och sommarens fysiska aktiviteter hade satt sina spår så jag kände att det var dags.

Till att börja med töjde hon ut mig, fixade sen till rörligheten i fötterna och fortsatte därefter med resten av kroppen. När hon så småningom kom till ryggen talade hon om att diskarna längst ner i ryggen är hoptryckta och slitna och att jag måste se till att behålla dom i det här skicket annars får jag ändå värre bekymmer.

Bildkälla: http://www.liv.se

Jag fick råd om hur jag ska gå till väga för att sträcka ut ryggen och ge diskarna lite mer utrymme men det kräver en anordning som jag inte har. Jag behöver två ringar eller handtag att hänga i så att jag med böjda ben kommer loss från marken/golvet. Frågan är var jag får tag på såna och framför allt var jag ska placera dom?

Skulderbladen var som vanligt så fastlåsta att hon inte lyckades lirka upp dom. Det högra värre än det vänstra, så nu måste jag ut och ro eller stavgå så ofta som möjligt för att återfå rörligheten.

För att inte sabotera hennes arbete blev jag nekad att städa eller bada bastu de närmaste dagarna. Vilken tur att jag inte har några problem att avstå från nåndera. 😉

Jag ska dessutom dricka 2-3 l vatten per dag i tre dagar. Det blir lite svårare. Jag har svårt att få i mig ens en liter om dan i vanliga fall, men så klart jag fixar det bara jag anstränger mig lite.

 

2 tankar om “25.8 – Plus och minus

  1. Du får hitta en gren i lämplig höjd på tomten eller i skogen att ” hänga” i det har säkert samma effekt. Stavgång är bra, var så flitig tidigare men nu har dom stått i förrådet sen vi flyttade hit, saknar motivation…

    Gilla

    • Fast då har man inte händerna i rätt ställning fick jag lära mig. Dessutom gäller det i så fall att jag kommer åt grenen också när det är en meter snö!

      Gilla

Kommentarer är stängda.