Igår blev jag klar med isoleringen och rökte ut mig ur huset. Idag har jag fått ny nivåvarnare och ägnat mig åt favorit­pyssel.

Slutisolerat
Igår morse steg jag upp kl 7.40. Det var Mias förtjänst. Hon var pigg som en lärka och ville ha säll­skap. Det ville hon förresten redan halv tre på natten. Hon kom med båda sina favoritbollar till sovrummet och tyckte vi skulle leka.

På grund av tidigare nämnda omständigheter låg isoleringsarbetet nere i förrgår, så nu bestämde jag att det skulle bli klart om jag så höll på tills solen gick ner.

Det behövde jag nu inte. När fabriks­visslan signalerade slut på arbetsdagen var jag klar med både isolering och städning. Jag hade till och med hunnit få upp andra gardiner i vindsfönstren.

Arbetet krävde en simtur. Vattnet var fortfarande 21 grader varmt och kändes riktigt skönt. Alla berg­ulls­rester på huden försvann i ett huj och overallen fick sig också en simtur. Efter det blev det mat och middagsvila. Skönt att få sträcka ut ryggen efter att ha gått nästan tredubbel i några timmar.

Utrökt
När vi steg upp – Mia sov middag på mina ben – tyckte jag det kändes kyligt i huset och hämtade in ved. För säkerhets skull eldade jag i sotluckan för att försäkra mig om att det drog ut innan jag satte fyr på veden. Röken singlade sakta upp från skorstenen noterade jag när jag var ut en sväng.

När veden redan hade börjat förkolna började det plötsligt ryka in. Mer och mer… Jag stängde allt som gick att stänga, men det hjälpte inte. Det var för all del helt vind­stilla ute, men röken hade ju stigit ur skorstenen strax innan?

Till slut var hela köket fullt av rök. Jag var tvungen att gå ut och andas och torka tårarna. Jag kom fram till att enda lösningen var att försöka släcka glöden i klabbarna.

Att spreja med vattenkannan åstadkom bara mer rök och veden fortsatte glöda. Antingen fick jag slänga in en hink vatten eller plocka ut veden.

Det blev det senare. Och mera bolmande rökmoln tills jag hade skopat ut veden och fått ut det gamla sillämbaret som jag använde som förvaringskärl. Ämbaret ställde jag i skottkärran. Sen fick det stå där och skicka röksignaler som långsamt segade sig ner till stranden. Till slut hällde jag vatten på eländet, annars kunde grannarna tro att det var eldsvåda på Udden.

Jag kan för mitt liv inte begripa hur det helt sonika kunde bli tvärstopp på draget? Men nu har jag lärt mig att det inte är nån idé att elda när det är stiltje. Hela huset luktar fortfarande som en rökbastu trots att alla fönster har stått öppna under dagen.

Ny nivåvarnare
Vid lunchtid dök ”avloppsleverantören” upp som avtalat med min nya nivåvarnare till avloppstanken och installerade den. Fabrikatet var ett annat så jag klarade mig med en hundralapp mindre än den förra. Bättre så än tvärtom.

Favoritpyssel
Resten av dagen har jag gjort det som fallit mig in. Målet för ansträngningarna har varit att pyssla om önskad växtlighet och avlägsna den oönskade. Det nyanlagda blomlandet från i fjol höst ser nästan ut som ett blomland igen och både häcksax och grästrimmer har fått tjänstgöra.

Vädret har varit synnerligen myggvänligt. En liten, ettrig och ljudlös sort har favoriserat mig. Det är tacken jag får för att larverna fick växa till sig och må gott i min vattentunna.