Jag tackar mina läsare, har handlat till lördagens tillställning, besökt en trevlig Hund, minskat på vedhögen och fått kaffe till konjaken (eller tvärtom).

Tack!
Den 12.7 kl 11.03 konstaterade jag att antalet bloggläsare var exakt 20.100 sen statistiken började den 21.9.2010, så tack för det! Att mina skriverier kan roa andra än mig känns mysigt.

En av mina läsare uppskattar speciellt min beskrivning av små, vardagliga detaljer som går dom flesta förbi. Jag är lite osäker på vilka som avses, men förstår tankegången. Att uppskatta små detaljer gör mitt liv rikare och om det kan berika också nån annans liv, kan jag bara vara tacksam.

Sprit och toapapper
På lördag går skolträffen av stapeln. Det har redan hunnit gå sex år sen den förra, så vi kommer säkert att ha en del att pladdra om mellan tuggorna och klunkarna. Precis som förra gången blir det knytkalas. Alla som deltar bidrar med ät‑ och drickbart.

På anmodan av en av våra skolkamrater vankas det i år en välkomstdrink och kaffe efter maten. Därför har jag idag inhandlat ingredienser till drinken, kaffe, bordduk, servetter och sist men inte minst, toapapper. Undrar om jag har glömt nåt?

På Hundbesök
På vägen hem från inköpsresan fick jag för mig att jag skulle åka den andra vägen genom byn för att se om en fastighetsägare var på plats. En av styrelseledamöterna i väglaget påtalade nämligen för ett tag sen att den här fastigheten saknas i vägenhetsberäkningen.

Förra gången jag åkte förbi var det tyst och tomt, men idag stod en av dörrarna till uthuset öppen och jag hörde ljudet av en gräsklippare. Fastighetsägarens äkta hälft såg något förvånad ut över att se mig dyka upp framför gräsklipparen, men hämtade sig på nolltid och eskorterade mig chevale­reskt in i huset.

Det blev ett långt besök. Uppgifterna jag behövde fick jag inom ett par minuter, men det ena ledde till det andra så jag var kvar i över en timme.

Att Hundar är trevliga varelser vet jag sen tidigare – bland mina allra närmaste vänner finns två Hundar – men det här var första gången jag pratade med en kvinnlig Hund. Hon var lika trevlig hon. Idealiskt att kunna förena nytta med nöje.

Vedhögen krymper
MI hotar med regn i morgon så jag prioriterade vedhögen på eftermiddagen. Nu är det så roligt att klyva ved så jag har börjat klyva allt mindre vedträn.

Fast vissa var för klena för att kunna ställa upprätt på den utnötta huggkubben upptäckte jag. Himla tur att Filosofen har aviserat att en ny huggkubbe är på väg. 🙂

Kaffe och konjak
När jag hade lastat klart sista kärran för dagen hörde jag ett välbekant motorljud närma sig. Händige släktingen som jag inte har sett på ett tag, förärade mig besök. Han tackade ja till kaffe och gick efter lite övertalning med på att göra mig sällskap till konjaken.

Dryckerna intogs ute på trappan i eftermiddagssolen under livligt samtal om våra rovaktiga husdjur, barn­uppfostran, obefintlig kundservice och andra viktiga spörsmål. Mellan replikerna hejade vi på förbipasserande fotgängare. Så här års är det livlig gångtrafik förbi Udden.

Innan han åkte inspekterade han min nya klyvyxa och tog med sig den ganska slöa ”fruntimmers­yxan” för att vässa den. Nästan utan att jag bad om det. Jag nämnde bara att jag hade tänkt på honom i sammanhanget. Lyckligtvis tog han det på rätt sätt. 😉

Som sagt, det är idealiskt att kunna förena nöje med nytta – eller var det tvärtom?