Jag har lämnat in en beställning, handlat grönt, planerat takinköp och köpt ved. Svanparet betar i viken.

Ny upplaga
Idag åkte jag till tryckeriet i Kimito med bilderna till första vykortsbeställningen. När jag kom in började jag med att fråga ägaren om han fortfarande vill ha mig som kund? Svaret var inte så där soklart ja. Han tittade inte upp från det han höll på med och svarade lite undvikande ”ja, jo, det är klart”. Han tycker säkert att jag är besvärlig.

Den här gången var jag ännu besvärligare än förra gången, jag hade med mig ett pappersprov och insisterade på att få vykorten tryckta på just den papperskvalitén. Det pappret hade han inte på hyllan och ifrågasatte om det gick att använda i en laser, men lovade kolla med sin pappersleverantör och återkomma på fredag.

Om det ordnade sig med pappret skulle jag få leverans nästa fredag, dvs den 27 maj. Perfekt! Jag har lovat kunden leverans måndagen den 30. Till dess hoppas jag verkligen att vykortsställen dyker upp, dom beställde jag redan den 9 maj.

Grönt är skönt
Tidningen från Multasormi kom för flera veckor sen och har blivit liggande utan åtgärd. Igår kväll tog jag fram den, kollade på vilka sidor jag hade vikt hundöron och skrev en lista på inköpen. Det blev ingen lång lista – jag har ju bestämt att jag inte ska ha några fler blomland.

Så vad hade jag med mig hem? Jo, bland annat fem blomplantor, varav två liljor. Jag har fått pippi på liljor och dom tycks trivas på Udden dom också så jag lät mig frestas. Ängsnejlikan som stod på listan fick däre­mot stå kvar. Åtminstone tills vidare. 😉

Takplanering
Jag hörde mig också för om nytt tak över trappan även om min lagning tycks hålla. Bara häromdagen hade dom haft besök av en leverantör och fått in varuprover så det var ju lägligt. Nu ska jag mäta upp hur mycket jag behöver och be dom beställa i fall det inte finns på lager.

Vedinköp
Väglagets ordförande tittade in i kväll med anledning av förteckningen han fick i söndags och frågade innan han gick om jag vill ha veden som ligger på berget en bit upp i skogen. Jag tackade självklart ja, vi kom överens om pris och att jag kärrar ner den själv.

Bäst att jag tar med mig min special­an­pas­sa­de sågbock så jag kan kolla att klabbarna inte är för långa. Max 36 cm får dom vara har jag lärt mig.

Svanar i viken
Redan innan isen hade gått såg jag svanparet flyga över sjön på en första rekognoscering och så snart sjön var isfri syntes dom allt oftare. I kväll intar dom som vanligt sin middag i viken nedanför mitt köksfönster. En del av livskvaliteten på Udden. 🙂