Jag har krävt ersättning och ägnat mig åt petgöra. Mia har haft besök.

Följebrev och faktura
Jag inledde dagens sysslor med att skriva en faktura och författa ett följebrev till Fortum eftersom jag inte hade fått nån återkoppling på mejlet till kundtjänsten. Några timmar efter att fakturan hade gått i väg med posten fick jag svar från kundtjänsten: ”Tack för ditt meddelande angående din gräsmatta och möjlig ersättning.
Ditt meddelande har överförts till den tekniska sidan. Tekniska sidan sköter alla ersätt­nings­ärenden och kontaktar dig när saken är klar. Jag beklagar att du inte ännu har fått ett svar men eftersom de har det ganska bråttom på den tekniska sidan så kan det dröja en stund.” Jag är tämligen säker på att min faktura kommer att påskynda ärendet.

Inramning
Idag var det hög tid att rama in utställningsbilderna. Jag har gruvat mig i flera dar över hur jag ska få till det snyggt. Med facit i hand kan jag konstatera att jag hellre diskar och kärrar jord än ramar in tavlor!

Första steget var att packa upp ramarna och skära till bilderna så att motivet låg snyggt innanför passepartout’n. Redan där stötte jag på patrull. Bilderna var utskrivna i 45 x 60 cm för att passa ramarna på 50 x 70 cm, men passe­par­tout’ns innermått var bara 39 x 49 cm. Järnspikar.

Jag var tvungen att bestämma vad som var viktigast i motivet och gömma resten. Tillskärningen gick hyfsat. Med hjälp av ribborna till snöskyddet hade jag lämplig linjal och underlag för kniven. Fast en viss släkting jag känner skulle aldrig godkänna kanterna misstänker jag. 😉

Efter en timme var jag klar med första tavlan och trodde dom andra skulle gå snabbare att fixa. Det gjorde dom nu inte… Antingen hade jag skräp eller katthår innanför glaset eller så hade jag klantat mig på nåt annat sätt. Totalt fyra timmar gick åt, plus tid för att lasta tavlorna i bilen och städa efter mig.

Om jag ska rama in flera bilder får jag se till att hyra ett dammfritt rum utan statisk elektricitet och klä mig i dammfri overall, hårnät, munskydd och gummihandskar.

Spännande besök
Fram på kvällskvisten kom Kasper på besök med sin reservmatte. För att inte inkräkta alltför mycket på Mias revir satt vi ute. Reservmatte kastade boll som Kasper hämtade så han struntade helt i kattdoften.

Mia blev så klart nyfiken när hon hörde våra röster, men parkerade sig för säkerhets skull under granen för att kolla läget. Antagligen kände hon igen Kasper för en stund senare kom hon fram och låg och lurpassade på honom när han sprang fram och tillbaka.

Bortsett från att Kasper förivrade sig in i verandan dit Mia hade förflyttat sig, förekom inga konfron­tationer. Till slut la hon sig på trappan och kände sig lugn nog för att sänka raggen. Att matte stod bredvid kanske hade en viss inverkan.