Sparksäsongen är obönhörligen förbi, snödropparna tittar fram och jag har ett kryddtips. Mia har infört tvättlåda.

Slutsparkat
I morgon flyttas sparken in i sommarförvar. Dom senaste dagarnas väderlek har tärt hårt på isen och snön. Alla jag pratar med tycker det ska bli skönt att slippa snön. Jag instämmer, det ska bli gôtt (som dom säger i Göteborg) att få spotta i nävarna och ta i tu med allt som hittills har varit gömt under den.

Än så länge går det faktiskt att skida, men det är väl lika bra att ställa undan skidorna också så att stålkanterna inte rostar alltför mycket. Snösläden och ‑skyffeln lär inte heller behövas längre, men elkabeln till motorvärmaren får ligga kvar tills snövallarna har tinat.

Vårtecken
ÅU innehåller dagligen läsarrapporter om vårtecken. Jag har läst om snödroppar, humlor, tussilago och blåsippor och suckat lite avundsjukt. Tussilago såg jag för all del förra veckan, men snödropparna har legat begravda under ett tjockt snölager hittills.

Absolut säkraste vårtecknet på Udden är att jag kan öppna och stänga ytterdörren utan att bruka våld. Det kan jag sen ett par dar, men idag beslöt jag ändå att inspektera hur långt snödropparna har hunnit. Och faktiskt, längst in vid verandaväggen syns deras gröna blad och några knoppar. Det är det bästa med den här årstiden, det sker nästan dagliga mirakel i växtvärlden.

Ett antal fåglar visar sig också flitigt nedanför mitt köksfönster. Jag som knappt ser skillnad mellan talgoxe och kråka ska inte våga mig på att artbestämma, men det är säkert dom vanliga vårfåglarna, trastar och starar. En domherre och en nötskrika spanade jag också in härom dagen. Dom känner jag faktiskt igen tack vare den kännspaka färgsättningen. 😀

Kålsoppa och nytvättat
Idag möttes postbäraren av en doftblandning av kålsoppa och ren tvätt när hon kom in med post och ett paket som skulle kvitteras. Under tiden som tork­tumlaren gick, kokade jag kålsoppa. Det var länge sen sist vill jag lova.

När jag förväntansfullt satte första skeden till munnen blev jag besviken. Soppan doftade godare än den smakade tyckte jag. För att råda bot på det, rörde jag ner en matsked vitlöksspäckad crème fraîche som jag fixade till för ett par dar sen. Den gjorde underverk.

Skönt, nu har jag mat för en vecka framåt och behöver inte tvätta på ett tag.

Renlighet är en dygd
Liksom alla katter är Mia mån om sin renlighet. Idag ville hon prompt vara i min närhet medan hon putsade sig och räknade ut att lådan jag höll på att packa upp var den idealiska lösningen.