16.3 – Höjden och botten

Jag har drabbats av kunskapsbrist, respektive hjärnsläpp och har fått ett bottenuppdrag. Mia har lärt sig gå på skare.

Kunskapsbrist
Dagens utbildning i PowerPoint 2007 blev enskild undervisning i stället. Den andra personen som hade tänkt delta fick förhinder. Men det gjorde inget, på så sätt fick vi möjlighet att anpassa utbildningen till just den här personens arbetsuppgifter.

Allt gick bra ända tills jag skulle visa fördelarna med att klistra in grafiska objekt på bildbakgrunden. Den logo vi använde visades visserligen på sidan, men så snart man skapade en ny sida med annan layout var den försvunnen. Jag satt med förvåningens finger i häpnadens mun… Vad i all sin dar var detta – det har ju fungerat i alla Office-versioner sen 90-talet?

När jag kom hem tänkte jag mig ställa frågan till Microsofts support, men ångrade mig omgående när jag såg kostnaden om man inte har supportavtal: 2.699 kronor, dvs nästan 298 €! Jag borde kanske höja mitt supportarvode om svaren är så värdefulla?

Genom att konsultera egen litteratur kom jag på lösningen och har nu mejlat den till kunden. Fördelen med elever är att man ofta får lära sig nya saker. 🙂

Hjärnsläpp
Min elev hade också en fråga som rörde Publisher 2007. Jag visste att jag visste svaret men kunde för mitt liv inte komma på det just då. Först när jag hade kommit hem ramlade polletten ner och hon har nu fått en utförlig förklaring via mejl.

Botten
Mina nya kund vill att jag tar fram en ”botten” till en speciell typ av dokument hon jobbar med. Ordet var helt obekant för mig, men jag förstod vad hon menade när hon hade förklarat varför hon behövde den.

Såna uppdrag gillar jag, dom tilltalar mitt sinne för problemlösning. I det här fallet gäller det att mallen är ”idiotsäker” eftersom det är många olika personer (med varierande programkunskaper) som ska arbeta i samma dokument.

Snabblektion
Igår kväll fick Mia en snabblektion i att gå på skare. Jag kröp på alla fyra högst upp på en snödriva så hon skulle förstå att den håller att gå på. Nä, jag skojar förstås. 😀

Eftersom det här är Mias första vinter, har hon ingen riktig koll på snöns beskaffenhet. Hon har nog upplevt att snö är synnerligen oplåtligt som underlag och har därför hållt sig till uppskottade stigar.

Igår kväll hade det frusit på när vi hjälptes åt att hämta vatten och slänga slaskfatet så jag lyfte upp henne från marken och ställde ner henne på skaren. Först gick hon lika försiktigt som jag gör på hal is, men sen kom hon på att ytan höll hennes vikt och stegade i väg en bit. I kväll har hon varit ute en god stund, så nu har hon säkert full kläm på skaren.