Jag har hamnat i rusningstrafik, tolkat en fråga och läst ett par intressanta nyheter. Mia beter sig ovanligt normalt.

Rusningstrafik
Gårdagens dåliga humör upphörde fram mot kvällen, tack vare en inbjudan jag gladde mig åt. För att få använda annat än snöskottningsmusklerna beslöt jag åka spark till besöksstället. Ett tunt lager snö täckte vägen, men jag kom i håg ungefär var sandfläckarna låg och tog det försiktigt. I övrigt var det kanonföre.

Efter ca 100 m mötte jag skyddslingens mor och bytte några ord med henne. Under tiden som vi pratades vid kom ”lingongrannen” körande och längre bort mötte jag en okänd man som jag hejade på.

Kors vilken trafik! Nästan som i storstan. Jag tror jag aldrig har mött så många samtidigt tidigare. Hur i all sin dar kunde dom veta att jag var ute just då? 😉

Hypotetisk fråga
Som avtalat blev jag uppringd av en läkare idag på förmiddagen. Jag talade om att jag behövde en remiss till labbet och vilka prov det gällde. Efter att ha förklarat varför jag ville ta proven frågade han om jag orkar gå och motionera?

Jag tolkade frågan som hypotetisk och svarade jakande. Hade han ställt frågan på ett annat sätt eller ställt en följdfråga hade svaret blivit ett annat. Att höja konditionen eller bevara hälsan är inte tillräcklig motivation för min del. Fysisk aktivitet ska ha ett mål eller ett praktiskt ändamål. Snöskottning är alltså helt OK, liksom att åka spark eller skidor för att få vistas i trevligt sällskap en stund.

Fotografering räcker också som ändamål, men att röra på mig bara för att röra på mig tar mig inte ur stolen. Och om jag gör det ska det vara ute i naturen. Ett gym har snarast avskräckande inverkan. Enda gången jag har satt min fot i ett dylikt var för flera år sen då jag var tvun­gen att gå på sjukgymnastik.

Minnesfrämjande
Idag hajade jag till när jag läste rubriken ”Svårläst text lättare att minnas”. Men när jag hade läst artikeln kan jag förstå att det stämmer. Att det strider mot alla typografiska regler och försämrar läsbarheten är en annan sak.

Nästan ofarligt
Jag följer också med intresse det som skrivs om strålningen från mobiltelefoner och har tidigare skrivit inlägg om ämnet. Lika lite som jag värmer huvudet i mikron tror jag på alla rapporter om att strålnin­gen är ofarlig.

En annan artikel i Ny Teknik rekommenderar handsfree för säkerhets skull och dristar sig till att konstatera att man inte vet vilka effekterna blir på längre sikt. Nä, just det! Så varför påstår nästan alla rapporter då att strålningen är ofarlig? Den frågan är ju enkel att besvara om man tittar på vem eller vilka som finansierar undersökningarna.

Mia är normal?!
Jag är förvånad. Mia har betett sig som en helt normal katt dom senaste dagarna. Undrar om hon är sjuk? 😀

Igår var hon extra snäll och kelvillig. Det kanske var hennes sätt att få mig på bättre humör?