12.11 – Hedervärt och klandervärt


Jag tar mig obehindrat ut och in igen, ska sluta med vedeldning ett tag, har fått bonustid och missat en uppsägning. Mia gillar ÅU.

Muskelkraft
Sen i förrgår är alla snöhinder undanröjda vid entrén och taken är snöfria, bortsett från det som har tillkommit sen dess. Det krävde både kvinnliga och manliga muskelkrafter, lövkratta(!), ett par snöskyfflar och en jordspade.

Dom manliga muskelkrafterna stod ”händige släktingen” för genom att förbarma sig över mina högar och svåråtkomliga snölass som envisades med att hålla sig fast på taket. Tusen tack än en gång!

Lövkrattan kom till användning som snöraka och jordspaden visade sig vara lagom vass för att få grepp om snölassen som dessutom blev mindre och lättare att slänga i väg. Den kallas därför ”kom­mu­­nal­arbetarspade” i fortsättningen. 😀

Slut på vedeldning
Det blir ingen mer vedeldning på ett tag bestämde jag idag. Dom snöfria taken inkluderar nämligen uthuset där all den nerrasade snön ligger orörd och blockerar ingången till vedlidret.

Hårt packad blötsnö som har frusit i hop är som bekant inte det lättaste att handskas med. Men så småningom tar jag  i tu med den också när jag känner för utmaningen.

Bonustid
Mina tisdagkvällar är obokade fem veckor framåt. Det visade sig att skolan där jag skulle hålla till med kvällskursen också hade bytt till Linux nyligen. Eftersom kursen omfattade datorhantering i Windows-miljö, måste den tyvärr ställas in. Det innebär att kursen i Publisher med start V06 inte heller blir av om det inte sker ett mirakel.

Inte hedervärt
Under mitt vuxna liv har jag både lusläst och författat en ansenlig mängd avtal. Tydligen har jag legat av mig på senare år. Jag visste att hyreskontraktet på datorn upphör den 1.2.2011 men hade inte kollat uppsägningstid och -villkor.

Till min bestörtning förlängs hyresavtalet automatiskt i 12 månader om det inte sägs upp sex (6) månader före förfallodagen. Just så. Det kunde jag väl ha kollat långt tidigare eller redan när det tecknades, men inte. Lättförtjänta pengar för finansbolaget.

Om man var det minsta serviceminded eller kundinriktad skulle man i god tid, dvs minst åtta månader innan slutdatum, påminna om att avtalet upphör och erbjuda kunden möjlighet att förlänga eller säga upp.

Tyvärr har jag också medverkat till kutymen med automatisk förlängning… Givetvis med baktanken att kunden ska missa uppsägningstiden. Nu får jag själv smaka på den beska medicinen.

Jag har ändå gjort ett krampaktigt försök att slippa förlängningen, men förväntar mig inte att det lyckas. Avtalsvillkor är till för att läsas och är helt och hållet kundens ansvar. Järnspikar. Där ryker ett antal hundralappar alldeles i onödan.

Skön tidning
Idag använde Mia ett nytt knep för att få uppmärksamhet. Just den delen jag ville läsa i dagens ÅU täcktes plötsligt av en utsträckt kattkropp. Knepet fungerade alldeles förträffligt kan jag meddela.

I stället för att bli arg, kunde jag inte låta bli att skratta och kela med henne, vilket förstås var hennes avsikt. 🙂