Jag har tömt vattentunnan och nuddar gränsen till min inkompetens. Mia är reklamoffer och har ett garanterat rent gömställe.

Frostigt
Minusgraderna under natten och dagen gör att gräset frasar under skosulorna och hade skapat ett ordentligt istäcke på vattnet i tunnan. Jag borde förstås ha tömt den igår, men bedömde att ett par minusgrader inte är så farligt.

Idag kom jag till ny insikt. När jag kom hem i eftermiddags slog jag hål på isen och välte tunnan för att inte riskera att den spricker (vilket har hänt en tidigare tunna). Siktduken tog jag in för att tina, annars hade jag rivit hål på den när jag försökte dra loss den från isen.

Svårlöst
Idag var jag på första besöket hos en ny kund. När jag åkte hem gick hjärnan på högvarv och jag insåg att jag är snubb­lande nära gränsen för min kompetens. En bidragande orsak är också att det är länge sen jag livnärde mig som konsult på tillämpningar i Microsoft Office.

Önskemålet är att om möjligt använda Excel för att hämta information som uppfyller vissa villkor från en mängd analysresultat. Ett ganska enkelt problem egentligen, men med data i nuvarande form blir det svårlöst. Ett databasprogram skulle vara mer på sin plats. Men allt går att lösa har jag lärt mig, vissa saker tar bara lite längre tid.

Reklamoffer
Mia har sett för mycket på TV-reklam. Hon är galen i Activia. Det är faktiskt en av dom få yoghurt-sorter jag också gillar, men jag hade inte en tanke på att en katt skulle göra det.

Så fort jag sätter mig med en öppnad burk kör hon ner nosen i burken och äter upp allt ihop om jag inte stoppar henne. Oavsett om det är blåbärs-, jordgubbs- eller plommonsmak. Sen jag upptäckte hennes förtjusning delar vi kristligt på burken.

Rent gömställe
För ett tag sen hittade hon ett idealiskt gömställe. Enda stället i det här huset som garanterat är rent och dammfritt, nämligen inne i tvättmaskinen. Om jag så fick 100 euro skulle jag inte komma på tanken att leta efter henne där!

Första gången hon slank ner var jag säker på att hon skulle ha svårt att ta sig upp på grund av dom hala ytorna, men det gick bra. Numera ”rinner” hon liksom ner och hoppar sen upp på kanten med ett skutt när hon vill därifrån. Faten som är stjälpta upp och ner ovanpå öppningen rasar inte ens i golvet längre.

Men när vi leker i vanliga fall räcker det gott med att gömma sig under en matta, bland kuddarna på soffan eller under sängtäcket. Hon har också lärt sig att om hon kryper under sängen kommer jag inte åt henne.

Hon är inte den första som kommer på det. Nästan varje gång jag skulle klippa klorna på Fia (min före detta hund) ålade hon sig in under sängen. Enda sättet att få ut henne var att lägga sig på golvet och fösa henne med borstskaftet, vilket resulterade i morrande protester. Skönt att jag inte behöver klippa klorna på Mia.