13.9 – Porslinsmålning i stället för matlagning

Jag har bjudit på en smaklös middag, hittat ett bra flugmedel, är inställd på kursstart och överväger porslinsmålning.

Söndagsmiddag
Igår hade jag bjudit turturduvorna och Hunden/Stenbocken på söndagsmiddag. Hemlagade kåldolmar stod på menyn. Men det blev verkligen ingen höjdare. Nästan sönderkokta och helt smaklösa låg dom i en tunn sky som också den var smaklös. Hunden var vänlig nog att säga ”det här har du gjort bra”, men han är så snäll så det skulle han ha sagt om nästan vad som helst tror jag. Fast det var ju ändå gulligt av honom att säga så.

Hittills har jag varit övertygad om att jag kan när jag vill och den här gången ville jag, men kok­konsten är tyvärr inte jämförbar med att cykla, den kräver ständigt underhåll. Min bristande rutin börjar bli märkbar. Det kan ju för all del vara en fördel att jag vänjer mig. Den dagen jag får maten levererad av hemtjänsten har jag inte särskilt stora fordringar. 😉

Det enda som var lyckat var glassen och konjaken till kaffet – och umgänget förstås. Fyra timmar förflöt i en hast under livligt samspråk om allt från flydda tider till gamla bilar. I fortsättningen tror jag att jag ska hålla mig till kafferep i stället för att plåga folk med min matlagning.

PS till mamma:
Ja mamma, jag har diskat. 🙂

Bra flugmedel
När jag steg upp idag upptäckte jag till min stora förtjusning fyra fluglik i ett vinglas. Rödvinsresten hade tydligen lockat dom i fördärvet.

Ättikan jag prövade med tidigare utgjorde ingen som helst lockelse, men enligt alla tips ska det ju vara vinäger så det kanske var därför. Undrar om det måste vara just den här sortens rödvin eller om det kan duga med nåt billigare?

Kursstarter
I morgon börjar höstens första kurs för min del. Minst åtta förväntansfulla(?) deltagare infinner sig för att lära känna sin dator har jag fått besked om. Dess värre har vi bara sex datorer att disponera, men det löser sig säkert på sätt eller annat.

Nästa vecka är följande kursstart. Upplägget på den kursen är lite annorlunda och innebär därför en större utmaning. Men jag har ju själv godkänt idén, så nu blir det upp till bevis. I värsta fall blir det som med kåldolmarna, i bästa fall fungerar det som tänkt.

Porslinsmålning?
Jag har alltid sagt att jag ska lära mig porslinsmålning när jag blir pensionär. I fjol träffade jag kursledarkollegan som pratade varmt för sin kurs, men deltog aldrig. Å andra sidan var jag ju inte lika mycket pensionär i fjol. 😉

På kursledarträffen nyligen pratades vi vid igen, hon var fortfarande lika entusiastisk. Varannan måndag går hennes kurs, så jag kan inte längre skylla på att det kolliderar med nån av mina. Jag har ännu inte bestämt om jag ska gå hela kursen, men jag ska i alla fall delta en kväll för att se hur det verkar.

Det vore förstås en idé – att trakassera omgivningen med handmålat porslin i stället för med misslyckade måltider!