Glädjeämnen


Hösten tränger sig obönhörligen på, men det finns ändå många glädjeämnen, både stora och små. Till dom största hör förstås att jag är frisk och kan stiga upp ur sängen när jag vaknar, att jag får äta mig mätt, har kläder att ta på mig och tak över huvudet. Dit hör också Husse och Mia förstås.

Rosenbukett
Ett av gårdagens glädjeämnen var en bukett rosor i en hink utanför ytterdörren. På vidhängande lapp hade avsändaren skrivit att hon ber om ursäkt för de stora fordonen som stört oss ett tag. En så hänsynsfull sommargranne har jag aldrig haft tidigare!

Sommargrannen har nämligen skaffat slutna avloppstankar, vilket betydde både trädavverkning och grävjobb. Jag SMSade genast, tackade så mycket och försäkrade att vi ingalunda har blivit störda.

Lilja
Dagens glädjeämne är en gul lilja som har slagit ut sent omsider. Så här sen har den aldrig varit tidigare. I vanliga fall blommar den i mitten eller slutet på augusti så jag hade redan slutat hoppas.

Sommarblommor
Den röda prästkragsliknande krukväxten som jag dödförklarade redan i augusti har fått nytt liv och blommar på nytt.

Gazaniorna (diamantblommorna) har också fått nytändning efter att dels ha blivit uppätna till hälften, dels uttorkade och dels råkat ut för rotblöta. Sega rackare.

Frissan
Jag tror att nästan alla kvinnor upplever samma sak då det gäller att klippa sig. Kanske män också för den delen? Sista veckan är en veritabel plåga – av den forna frisyren finns inte en tillstymmelse, hårtestarna bara hänger. I dag slapp jag äntligen plågan. Frissan trollade igen så håret ser ut som jag vill.

”Pensionstillägg”
Jag gläder mig också åt ”pensionstilläggen”, dvs inkomsterna som drygar ut min anspråkslösa pension: Jobbet som frilansredaktör på öns lokaltidning och timarvodena från Vuxeninstitutet.

Det finns så klart mycket mer att glädja sig åt och vara tacksam för. Saker som vi oftast tar för givna, men som vi skulle sakna om de inte fanns.

Men om hösten tycker jag inte! 😀

5 tankar om “Glädjeämnen

  1. Trevligt och positivt inlägg. Håller med om att sista veckan innan nästa frissabesök är en plåga. Det var en fin granne som kom med rosbuketten.

    Gillad av 1 person

  2. Så där resonerar jag också när tristessen gör sig påmind i dessa tider när friheten har begränsats så mycket.
    Jag har förlikat mig med hösten och gillar den, friskt och skönt ute, tål inte hög värme lika bra som tidigare. Men november,december, januari, februari är pest och pina…

    Gilla

    • ”Förlikat” är ett bra ord. Det har jag egentligen ocså gjort, men gillar att raljera. 😀
      Dock är vi helt överens om november.

      Gilla

Kommentarer är stängda.