Jag testar ett nytt program, årsmöte och protokoll är avklarat, liksom sommarkalaset. Mia har jagat inomhus.

Testar ett nytt program
Ibland lockas jag till att klicka på reklaminslag på FB. Videon var så intressant att jag beslöt titta närmare på programmet man gjorde reklam för: inPixio Photoclip 9.

Det slutade med att jag laddade ner och installerade det. Programmet är uppdelat i tre arbets­mo­ment: Photo Editor, Photo Eraser och Photo Cutter. De engelska namnen till trots är programmet på svenska, vilket var en glad överraskning.

Än så länge har jag bara som hastigast prövat bildredigeraren och retuscheraren. Bildredigeraren (Photo Editor) innehåller inga överraskningar, funktionerna är de samma som i andra redige­rings­program, men retuscheraren (Photo Eraser) blev jag dödsimpad av!

Med hjälp av en pensel markeras området som ska försvinna från bilden och vips är det borta. Det markerade området ersätts alltså av/simulerar omkringliggande pixlar vad jag förstår. Jättekäckt! Det går för all del att göra också i vissa andra bildbehandlingsprogram, men förfaringssättet är inte lika enkelt.

Årsmöte och protokoll avklarat
I onsdags kväll hölls väglagets årsmöte. Förutom styrelsen och två funktionärer deltog två (2!) väg­delägare. Inte ens kontrollmätningen av vägsträckorna lockade fler. Mötet klarades av på 50 minuter, sen fick vi kaffe och bulle. ”Det är ju därför vi är här” skojade ordföranden.

Jag renskrev protokollet direkt när jag kom hem och mejlade det till ordföranden för granskning. I fredags kom han med några smärre ändringar. Bland annat tyckte han att beslutsmässig lät främ­mande, på finlandssvenska använder man beslutsför. Båda är godkända i SAOL, så det uppstod ingen polemik.

Så snart båda protokolljusterarna har godkänt protokollet läggs det till påseende. Enligt § 62 i lagen om enskilda vägar ”ska protokollet jämte bilagor hållas framlagda för vägdelägarna senast fjorton dagar efter stämmans slut”.

Sommarkalaset avklarat
Igår hade vi anmält oss till sommarkalas i norra änden av ön. Värdinnan firade sin 70-årsdag i efterskott och kallade det därför sommarkalas.

Det blev en lång tillställning med mycket mat och många gäster. De flesta obekanta för min del, men jag satt ju bredvid Husse och hade ett välbekant par på andra sidan bordet så det gick ingen nöd på mig. 🙂

Mia har jagat inomhus
I natt vaknade jag av att Mia uppenbarligen var i jakttagen i köket. Ljudet upphörde snart och jag somnade om. Det hände en gång till men jag bedömde att hon klarade skivan utan min hjälp så jag somnade om på nytt.

Men sen vaknade jag av att hon kom in i sovrummet och jamade så där som hon brukar när hon har nåt i munnen. När jag tittade ner på golvet såg jag att hon satt vid sängkanten och hade nåt långt som hängde ur munnen.

Yrvaken som jag var trodde jag först att det var en mussvans, men längd och tjocklek stämde inte. När hon släppte taget om sitt byte såg jag att det var en orm!

Jag skyndade mig att tända lampan och väckte därmed Husse. Vad för slags orm var det frågan om? Lyckligtvis visade det sig vara en snok så jag kunde lugnt stiga ner ur sängen.

Jag letade rätt på vattenskopan, puttade ner ormen i den och bar ut ”ekipaget” till rhodo­den­dron­bus­ken bredvid trappan. Mia fick stanna inne, annars hade hon förstås fortsatt jakten.

Hur det kom sig att ormen befann sig inne i huset vet bara Mia. Husses teori är att hon bar in den medan vi var borta, men tappade intresset då den spelade död. Men den kunde lika gärna ha tagit sig in på egen hand via Mias ingång tyckte jag.

Huvudsaken är ju att slutet blev lyckligt. Snoken återfick sin frihet, Mia belönades med godis och Husse och matte kunde fortsätta sova. 🙂