Nackhåren har rest sig, vi har kockat, smörjt kråsen och avtackat. Mia har fått en present.

Nackhåren har rest sig
I torsdags reste sig nackhåren igen då jag läste Annonsbladet. Har du nånsin hört talas om Morsdag? Det måste ju vara en dag när man morsar mer än vanligt? I samtliga annonser gjorde man reklam för häls­nings­da­gen. Jag trodde alla – i synnerhet proffsskribenter! – visste att vi firar Mors dag och inget annat?

I konsekvensens namn frågar jag mig vad Farsdag då innebär? Dagen då man roar sig med nåt farsartat? Usch och fy, tycker den självutnämnda språkpolisen. 😦

Kockat
I fredags morse kl 9.30(!) var ärtsoppan färdigkokad. Husse hade på torsdagen tagit en omväg på väg från stan för att köpa rökta ben som verkligen satte fin touche på soppan.

På kvällen la vi ut nät och fick mera fisk, bl a en liten gädda och en sutare. Gäddan beslöt vi lägga in  enligt ett recept som Husse hade fått och sutaren föreslog han att vi skulle röka.

Sagt och gjort. Sutaren lades i salt, gäddfiléerna skars i sillbitsstora bitar och ”badades” i två sorters lag innan de ställdes kallt för att mogna ett par dar.

Igår hade vi så ”fiskfrossa”. Vi började med den inlagda gäddan. Mindre socker eller mera salt, mera kryddor, lite dill och kanske citron hade piffat upp anrättningen, men i övrigt smakade den utmärkt!

Som huvudrätt åt vi varmrökt sutare. Också den var god, men kunde gott ha saltats mer och tagits ut ur rökugnen något tidigare kom vi fram till. Fisk är fina fisken!

Smörjt kråsen
Som några gånger tidigare, tyckte jag att vi kunde äta Mors dags-buffé i Labbnäs på söndagen. Förslaget föll i god jord. (Det smärtar mig att se att man också där firade hälsningsdag.)

Eftersom våra mattider inte är som andras, bokade vi in oss på sista dukningen kl 15. Det var vi inte ensamma om insåg vi när vi ställde oss i kön till matbordet.

Men, vi hade ju inget annat för oss (för en gångs skull!) så vi väntade tålmodigt. Vår väntan var inte förgäves. Sortimentet var som vanligt både digert och smakrikt. Dessutom smakfullt upplagt och tilltalande för ögat. Onekligen en bjärt kontrast till Uddens enkla utbud och servering! 😀

Avtackat
Igår kväll gick det tredje och avslutande föredraget om Kimitoön vid sekelskiftet 1500-1600 av stapeln i Kärra café. Publiken bestod den här gången av 26 personer, totalt har vi haft 111 åhörare så det tycker vi är succé och tackar varmt för.

Innan vi släppte fram vår föredragshållare avtackade vi föreningens förra ordförande för hennes 15-åriga ordförandeskap. Som tack fick hon Finlands svenska hembygdsförbunds högsta förtjänsttecken i form av en silvermedalj med tillhörande diplom.

Efter avslutat föredrag tackade vi också föredragshållaren. Dess värre blev han utan blommor för dom glömde vi ge honom! Makalöst vad glömsk man kan vara. Å andra sidan fick han ju sitt honorar så han gick inte helt tomhänt.

Mia har fått en present
I lördags hade vi igen besök av Vik Husse. På grund av andra engagemang var det två veckor sen sist. Den här gången kompletterades bullpåsen av en ask inne­hållande torkat fiskskinn som Mia skulle ha.

Förpackningen kanske inte riktigt gjorde att man associerade med innehållet precis, men den fick helt klart stilpoäng. 🙂