17.5 – Från tanke till handling


LMF har fått en FB-sida, planteringen är slutförd, drivbänken är på plats och årsmötesprotokollet är justerat. Mia har inte svamp.

FB-sida
Tack vare gårdagens mulna väder och regnskvätt, fick Lion Mountain Finland rf en sida på Facebook. Skönt att kunna stryka en punkt på Att göra-listan.

Plantering slutförd
På eftermiddagen upphörde regnet och det klarnade upp. Perfekt väder för att få dom sista sommar­blommorna planterade – jag var inte riktigt nöjd med inköpen så jag åkte i väg i onsdags och köpte några till. Men nu får det vara nog för i år!

Drivbänk 2Drivbänken på plats
Idag var det shorts-väder och efter nån timme med grepen blev det linne i stället för långärmad tröja. Projektet för dagen var att få drivbänken på plats.

Det tog sina modiga timmar. Förarbetet var förstås drygast. Enda stället man såg jorden titta fram var potatislandet, allt övrigt var antingen täckt av torra eklöv eller ogräs. Att kalla stället för köks‑ eller trädgårdsland är ett hån mot alla seriösa odlare.

Som så ofta är min prioritering bakvänd. Normala människor börjar förstås med kökslandet och sådden, sen planterar dom sommarblommorna. Jag prioriterar alltid blommorna. Möjligen för att dom gör mig gladare än örterna?

I morgon ska det alltså sås det lilla jag har tänkt mig i örtväg. Just nu kan jag bara komma på dill, några andra frön har jag väl inte? Jo, och så ska jag stoppa ner resten av basilikan som jag köpte hos Björknäs trädgård för ett tag sen.

Protokollet justerat
Justeringen av Daphnias årsmötesprotokoll har tagit sin rundliga tid, men nu är det äntligen påskrivet och klart för distribution. Orsaken till fördröjningen var inte för att protokolljusterarna hittade en massa fel, utan för att den ena justeraren inte hittade sidan där hon skulle skriva under.

Det fick mig att misstänka att jag hade glömt att skicka henne en sida, men det visade sig att hon bara inte hade sett den. Tur att det är fler än jag som får hjärnsläpp ibland.

Mia i mullsäckenInte svamp
Igår fick jag resultatet från Mias svampodlingsprov. Det var negativt, vilket jag redan anade efter att ha googlat på ringorm och sett bilder på angreppen. Så ser Mias hud inte ut tack och lov!

Men nåt mysko är det. Parallellt med dom tidigare två hårtunna fläckarna har hon fått en till på andra sidan ryggraden. Kan det verkligen bara bero på att hon slickar sig ofta just där för att det kliar?

Hon verkar ha mindre besvär sen vi började med ohyresbekämpningen, men det oroar mig att håren inte växer ut på nytt på dom först upptäckta nästan kala fläckarna. Det var redan i mitten av mars. På tre månader ska väl pälsen växa ut? Precis som om hårsäckarna är döda av nån anledning?

Sista dosen ohyremedel får hon den 4.6. Om otyget fortsätter efter det får jag kontaka vete­ri­nären igen och höra om hon har nån ny teori. 😦