17.7 – Vaccination och lättja


Den årliga pärsen är avklarad och jag har haft en lat dag.

Årlig pärs
I morse klockan nio hade vi tid hos veterinären för Mias årliga vaccination. Jag började gruva mig redan i måndags… Inte för egen del, utan för Mias. Att bli instängd i bur när man är van att ha sin fulla frihet måste kännas hemskt.

Halv nio stängde jag in henne i buren, placerade henne i framsätet på Silverpilen och åkte i väg. Hon försökte febrilt ta sig ut periodvis och jamade förtvivlat, men lugnade sig något efter Björkboda. Innan vi svängde in till veterinären gjorde hon nya utbrytningsförsök men då var vi ju strax framme och hon fick annat att tänka på.

Den vikarierande veterinären tog genast in oss och behandlade Mia med vänlighet innan hon stack in nålen. Sticket kändes förstod jag av Mias reaktion, men hon höll sig ändå lugn tills sprutan var tom.

Sen var det dags att putta in henne i buren igen och upprepa färden i motsatt riktning. Protesterna var tidvis lika intensiva på hemvägen och mina klämkäcka trösteord gjorde ingen som helst nytta nu heller. Stackars kisse.

Hon såg lite förvirrad ut strax när jag släppte ut henne ur buren, men fann sig sen och sprang raka vägen in i verandan. Jag var minst lika lättad och glad som hon.

Lat dag
Mamma fick mycket riktigt med sig det dåliga vädret, solen sken mellan molnen hela dagen. Efter lunch­ bäddade jag ner mig i hammocken. Jag kände mig trött och håglös. Delvis beroende på att jag satt uppe och såg en film till tjugo över ett i natt förmodar jag.

Jag saknade fortfarande inspiration när jag vaknade ett par timmar senare, men tog mig i kragen och öste båten. 26 mm regn innebar att den var halvfull med vatten.

Sen fick jag syn på jättelokorna som växer i utkanten av min ”djungel” och beslöt decimera dom. Arbetet fortsätter i morgon, shorts var inte bästa klädseln för att trängas med alla nässlor.

Photo: ©2005 Staffan Storteir

Om det är sol i morgon bör jag kanske se till att ha handskar också. Tydligen kan man få ruskiga brännskador av giftet om det kommer i kontakt med sol.

Trots sin giftighet och våldsamma spridningsförmåga är växten vacker tycker jag. Blommorna doftar mandel och passade utmärkt tillsammans med duntraven jag plockade.

Förutom att värma mat och läsa lite nyheter vid datorn har jag inte uträttat nåt mer. Förhoppningsvis är jag mer energisk i morgon.

2 tankar om “17.7 – Vaccination och lättja

  1. Jag har förstått att katter inte alltid är så populära hos veterinären! Det är inte lätt att hålla i dem, och de har både klor och tänder, det brukar kunna krävas kevlarhandskar!

    Gilla

    • Det förekommer säkert, beroende på typ av åtgärd. Om katten har ont nånstans är det nog skäl att akta sig, men tack och lov har vi sluppit såna besök. Om matte är lugn brukar djuren också vara lugna. 🙂

      Gilla

Kommentarer inaktiverade.